Veckobrev 9. Video i klassen. Datum. 9.1.2008
1. Ljussättning2. Klipp-tips
3. Filmfestival 11.4
1. Ljussättning
Gott Nytt År 2008! Med det nya året kom vintern också äntligen! Snön ger ljus och det är bra när man jobbar med video. Men se upp med snön också. Om det är solsken och snö kan det bli för vitt för kameran. Jag besökte Nina Pörn och hennes två klasser i Björneborg just före jul och de jobbade en hel del med ljussättning också. Tyvärr hade de en del mörka innebilder, som var problematiska. Några flickor hade gjort en intervju på ett museum som var väldigt mörkt och tyvärr klarade den lilla kameran inte av det. Men, skolan hade fina små lampor som används i teatersammanhang och de här lamporna kunde lätt bäras med till museet, så att intervjubilden blev skaplig. Små lampor använde Björneborgseleverna också när de effektfullt ville filma en dramatisering av lilla Sigrid Juselius (Flickan som är begravd i det kända mausoleet med målningar av Gallen Kallela). Flickan som spelar Sigrid Juselius satt i mörkret och så lyste eleverna henne i ansiktet, med två lampor framifrån. Hon såg just så likblek ut som hon skulle och bakgrunden syntes inte. Genom att använda bakplåtspapper kan man göra "riktiga" kameralampor av vanliga lampor. Klipp alltså ut lite bakplåtspapper och fäst det framför lampan så att det dämpar ljuset. Var försiktig att det inte är för nära och brinner upp. Jag tar inget ansvar för sådant (!) Testa sedan hur man bäst riktar lamporna för att få de effekter man vill ha. I bland vill man undvika skuggor, i bland lysa upp ett ansikte som verkar färglöst i en intervju (om personen ser gråaktig ut är det ofta brist på ljus).2. Klipptips
Den bästa förutsättningen för ett bra klipp är förstås ett bra, varierande och välplanerat material och ett fungerande manuskript som är tänkt att fungera BÅDE när det gäller berättelsen (texten) och bildmässigt.Pauserna är viktiga dramaturgiskt och i klippet är det viktigt att fundera på om det behövs en paus i speaken eller intervjun, så att tittaren hinner smälta informationen. En paus kan man också göra för en speciellt vacker eller betydelsefull bild. Låt bilder med speciellt innehåll (händelse) stå för sig, prata inte sönder dem. Men gör dem inte heller för långa, ni som har varit med i situationen kan ibland tycka att det är ÄNNU roligare/mer spännande än en utomstående. Var kritisk, men var inte rädd för pauser, alltså! Pauser kan också betyda musik och åtminstone bakgrundsljud från bilden. Helt tyst får det aldrig bli. Ett enkelt, rytmiskt jämnt klipp blir oftast bäst. Du som har ett bra musiköra, klarar dig säkert bra. Varva med kortare och längre bilder i en jämn takt och med bilder med rörlig kamera då och då. Korta inklippsbilder (t.ex bilder av omgivningen vid en intervju) skall gärna klippas i serier på minst 3 bilder. Det ser töntigt ut med bara en kort inklippsbild i en intervju som sedan fortsätter. Börja en ny scen med en längre etableringsbild som berättar var vi är och vad nästa helhet skall handla om. Man kan också gärna avsluta, åtminstone hela programmet, med en längre bild. Den sista bilden på slutet kan gärna avsluta det hela, genom skymning (det blir kväll och natt), genom att någon går bort ifrån kameran eller ut genom en dörr, eller att en bil kör sin väg. Kom ihåg i intagningsskedet att ni också kan behöva dessa LÅNGA bilder utan rörelse eller direkt stor händelse (t.om 30s). Vanligtvis är ju minimilängden på en bild 10 sekunder, eller hur? Och det betyder från att man trycker på "record" till att man trycker på "stopp" igen. Och händerna bort från kameran där emellan om det inte är en INÖVAD kamerarörelse!! Det behövs alltid MÅNGA fler bilder än ni tror! Ingen har ännu haft för många bilder!