Ett kursprogram för ett filmprojekt i  klassen 


Vad skall barnen och läraren göra i klassen?
Vi rekommenderar att ni jobbar med filmen sammanlagt minst 40 timmar tillsammans med klassen! Integrera allt det här i annan undervisning och samarbeta med andra lärare!

    •    Idén:

Börja utveckla programidén i klassen, skriv synopsis, fundera på ev. gruppindelning i klassen. Kort intro till vad tv är (tv:ns historia) Minimi 2 timmar.
MÅL:
Eleverna i klassen ska veta vilket program vi jobbar med och vi skriver ett första synopsis som skickas till medieläraren för kommentarer.

    •    Etik:

Gå igenom journalistregler och kort upphovsmannarätt. Dela t.ex in klassen i grupper som får diskutera 2-3 journalistregler. Fundera på vilken betydelse de har för ert program. Har just ert ämne något etiskt dilemma? Bryts reglerna ofta på tv? När? Varför? Minimi 1 timme
MÅL:

Eleverna skall veta vad man får filma och var. Eleverna skall kunna reflektera över varför det finns etiska regler och veta hur de själva skall handla inom projektet.

    •    Mediets makt:

Vem och vad syns mest på tv? Varför? Vilken roll spelar kön, ålder, samhällsklass? Hur kan tv-program vinklas? Vad är egentligen sanning? Hur skall ni tackla dessa problem i ert program? Vilka val gör ni själva och varför? Vem får vara med? Vem får synas? Vilken målgrupp har ni? Minimi 1 timmar (kombinera ev. med egen research och etik-kursen)
MÅL:
Eleverna skall lära sig att kritiskt granska sina egna val och förstå tv-mediets val och vinklingar. Eleverna skall kunna reflektera över sådant som kan kännas självklart.

    •    Research och manusarbete.

Vi jobbar vidare på vår idé och tar reda på hur det kunde utföras praktiskt under tv-kursen eller genom eventuella inspelningar på egen tid eller tidigare. Vi börjar skriva manus, tar del av material på området, ringer upp eventuella intervjuobjekt. Minimi 2 timmar.
MÅL:
Eleverna skall veta vad research går ut på, var man kan hitta information om just det egna ämnet och eleverna skall också förkovra sig i ämnet. Ett mer genomarbetat synopsis med möjliga intervjuobjekt och intervjuplatser skall skickas till medieläraren.

    •    Dramaturgi.

Vårt program måste fungera dramaturgiskt för att intressera. Vad gör det intressant? Kan vi hitta en bra ordningsföljd? Vad är teknisk möjligt att filma? Vilka händelser och bilder behöver vi? Minimi 1 timmar.
MÅL:
Eleverna skall veta vad dramaturgi betyder när det gäller tv. Eleverna skall skriva en början till bildmanus, en checklista på vilka viktiga bilder och scener som programmet skall ha.

    •    Bildberättande.

Hur fungerar egentligen tv-språket? Varför editerar man? Vad är de viktigaste sakerna man bör veta i tv-språket? Fundera på bildberättandet i det egna programmet. Snabbtitt på editeringsprogrammet. Planera bilderna i ert program. Minimi 2 timmar.
MÅL:
Eleverna skall veta varför ett program editeras och känna igen grundläggande element i tv-språket. Eleverna skall kunna öppna editeringsprogrammet.

    •    Intervjuteknik.

Hur gör man en intervju? Hur ställer man en bra fråga? Vilka svar vill man ha? Vilka problem kan dyka upp i intervjusituationen? Gör färdigt frågor inför de egna intervjuerna. Öva tekniskt hur en bra intervjubild ser ut med er dv-kamera framför en tv. Minimi 2 timme.
MÅL:
Eleverna skall veta hur en intervju utförs och hur frågorna skall ställas. Egna frågor skrivs och kan skickas till medieläraren för kommentarer. Intervjuobjekten skall helst vara klara i det här skedet.

    •    Manusarbete.

Eleverna fortsätter med research på sitt område och skriver ett allt färdigare manuskript för programmet. Manuskriptet kan redan innehålla färdiga speakar och frågor till intervjuobjekt. Ett bildmanus skall också skrivas/ritas. Bokning av intervjuobjekt/ inspelningsplatser och tider. Gör upp tidtabell. Minimi 2 timmar.
MÅL:
 Eleverna skall skriva ett preliminärt manus och ett bildmanus för programmet. Eleverna skall veta vad en ”speak” är och hur man skriver en. Se till att alla inspelningsplatser och tider fungerar.

    •    Teknisk utrustning.

Lär er känna kamerans inställningar. Prova filma i klassen. Kolla in editeringsprogrammets funktioner. Se i verkligheten det stativ och den kamera och mikrofon som skall användas. Hur skall man hålla i mikrofonen? Hur fungerar stativet? Vilka knappar har kameran? Minimi 2 timmar.
MÅL:
Eleverna skall känna till kameran som skall användas, veta lite hur editeringsprogrammet fungerar och veta hur mikrofoner, stativ och hörlurar ser ut.  

    •    Besök på inspelningsplatsen/platserna.

Förbered besöket med relevanta frågor och var beredd att kolla vissa saker. Ljud- ljusförhållanden. Hur kommer vi att utföra inspelningen? Gör eventuellt en provinspelning. Minimi 1 timmar.
MÅL:
Eleverna skall vara bekanta med inspelningsplatsen/platserna. Alla får kanske inte vara med på alla ställen under inspelningen, då har eleverna nu möjlighet att se allting och förbereda sig. Senast nu bör inspelningsplatser och intervjuer vara bokade.

    •    Förberedelser inför inspelningen.

Är allt klart inför inspelningarna? Har vi all utrustning? Har vi bokat alla intervjuer? Gör upp checklistor, fila på manuskriptet och bildmanuset. Var gärna i kontakt med medieläraren. Gör upp B-plan om något går dåligt. Kolla in tekniken och dela upp grupper inför inspelningarna, vem gör vad, när? Minimi 2 timmar.
MÅL:
Eleverna skall vara redo att spela in intervjuer och bildsättning. Eleverna skall förstå hur de använder tekniken och  hur de handskas med utomstående  intervjuobjekt.  Alla bör förstå att det behövs andra bilder än intervjubilden .

    •    Inspelningar.

Under inspelningarna gäller det att reservera tillräckligt med tid för både intervjuer och inspelningar av andra bilder. Använd er av de listor som ni har gjort upp. Före eller efter intervjun spelar man alltid in andra bilder av intervjuobjektet. Under inspelningarna kan man gärna ha en elev att skriva upp vad som filmas och i vilken ordning. Det gör arbetet lättare vid materialgenomgången.  Minst 6 timmar.
MÅL:
Ett lyckat material som ger en intressant film.

    •    Materialgenomgång och manus.

Efter att materialet spelats in gäller det att reservera ordentligt med tid till att titta igenom materialet. Materialet kan nu tas direkt in på den rätta klippdatorn och eleverna kan jobba med genomgången där. Alternativt kan någon grupp koppla dv-kameran och titta på bilderna i en tv-apparat. Nu skriver eleverna upp vilka intervjusvar som skall användas och ändrar sitt manuskript enligt det. Speakar kan skrivas färdigt nu när man vet vilka bilder som kan användas. Här sker alltså materialgenomgången och manuskriptskrivningen paralellt. Minst 6 timmar.
MÅL:
Ett färdigt manuskript som går att tillämpa vid klippet.

    •    Speakar, musik och grafik.

Nu är manuskriptet helt klart och en utvald elev med bra röst kan läsa in speakarna i ett tyst rum. Om datorn har ett bra ljudkort kan speakarna läsas in via en extern mikrofon rakt in i datorn ett annat bra alternativ är att spela in speakarna på dv-kameran. Musiken som skall finnas med i programmet måste bandas in. Kom ihåg att musiken som används inte kan vara kommersiell eftersom skolan knappast har råd med upphovsrättsliga kostnader. Tabeller, kartor, stillbilder eller annan grafik som inte går att göra i editeringsprogrammet  bör också vara gjord och sparad på klippdatorn. Minst 2 timmar
MÅL:
Allt material som behövs för klippet finns inne på klippdatorn.

    •    Klipp.

Nu klipper eleverna filmen enligt manuskriptet. Manuskriptet måste vara helt färdigt nu och allt material måste finnas på datorns hårdskiva. Det här betyder att allt inspelat material, speakar, eventuella stillbilder och grafik (kartor och tabeller) och musik måste vara klart och tillgängligt på klippdatorn.  Gratisprogrammet Moviemaker som finns på alla nyare Windows datorer är så enkelt att högstadie och gymnasieelever behöver endast en kort introduktion av läraren.  Med problem hjälper också medielärarna via epost, telefon eller genom ett planerat besök. Minst 6 timmar.
MÅL:
Eleverna har klarat av att klippa en egen dokumentärvideofilm färdigt på en dator t.ex med hjälp av gratisprogrammet Moviemaker.

    •    Filmens premiär och DVD.

 När filmen är klar återstår det en hel del. Premiärfesten skall planeras och eventuellt marknadsföras. Här kan säkert organisationer som Hem och skola hjälpa till. Många vill göra en dvd-kopia av filmen. Tala med dataläraren och möjligheten att göra filmen till dvd och planera också var dvd-skivorna skall kopieras upp. utomstående företag är att rekommendera om man vill ha större mängder av skivorna. Här gäller det att kontakta medieläraren. Eleverna kan jobba med planeringsjobbet och t.ex tillverka pärmbladet till dvd-skivan. Många planerar små föredrag om själva kursen för hela skolan. Minst 2 timmar.
MÅL:
En lyckad filmpremiär där både skolans elever och andra medverkande får se filmen. Filmen finns på ett dv-band och sparat på en hårdskiva som en AVI-fil. Dessutom har skolan kopierat upp dvd-skivor med programmet.

Sammanlagt blir det minst 40 timmar tillsammans med klassen! Skolbesöken med medieläraren kan utgöra en del av timmarna. För dem kan reserveras mellan 10-15 timmar.

 
 

Valfria tilläggskurser:

-Hur tv-mediet fungerar i Finland
-Ljus på tv
-Ljud på tv
-Egna inspelningar innan tv-kursen
-Nyheter: nyhetskriterier. Vad är sanning, objektivitet och relevans?
-Besök på lokaltv eller FST
-Gästföreläsare: T.ex. journalist eller någon från lokaltv.
-Fördjupning i filmhistoria
-Filmanalys
-Fördjupning i andra ämnen som finns t.ex. på projektets hemsida.


 
 
( )